Tydligen är kvinnor av evolutionen skapta så att de har bättre förmåga att hålla koll på ett spädbarn medans män (som ju är skapta för att jaga bisonoxar) saknar den förmågan och därmed bidrar med en ökad olycksfallsstatistik i form av fallolyckor från skötbord och liknande.
Dessutom skrämmer min röst och mina dasslockshänder barn, så är det ju bara av naturen.
Jag vet inte, den här kvinnan är skrämmande. Hur kan någon vara så fruktansvärt inskränkt, blind, döv och rabiat. Hon verkar dessutom inte riktigt kunna argumentera för sin sak, allt hon lägger fram försvarar hon med att “det är ju så”. Sen undrar jag vad hon har för utbildning egentligen, hon pratar bara om att hon har utbildning men hon berättar inte vilken.
Det är så här att jag är lite rädd för att gå till barnmorskan. Inte för att hon är farlig utan för att jag har en liten gnagande rädsla att när vi kommer dit så ska jag få någon konstig blick som undrar vad jag gör där eller ännu värre att jag skall hänvisas till väntrummet. Jag vill ju vara med.
Tydligen var det ingen helt obefogad rädsla, om det som artikeln behandlar stämmer är det ju rent hemskt. Finns det alltså barnmorskor som bara vill träffa mamman och som aktivt motarbetar pappans deltagande?
Nu har jag i alla fall varit med dit för första gången, det gick bra. Vi har en bra barnmorska som inte sitter fast i sextiotalet.
Jag fick den här i en kommentar av Linn, kan lika gärna göra ett inlägg av den för det var en så bra lista!
Du är normal och ansvarstagande.
Det är inget konstigt att vid en viss tidpunkt i livet vilja ha barn. Att ta hand om dem visar att du tar ansvar.
Du har rätt att vara hemma.
Arbetsgivaren får inte säga upp dig, omplacera dig eller minska dina anställningsförmåner för att du är eller vill vara hemma med barn.
Du är snart tillbaka.
Tiden går fort – även på jobbet. Säg att du stannar hemma i 6 månader. Innan chefen hunnit blinka så är du tillbaka.
Du är inte oersättlig.
Du är inte ensam att kunna göra ett bra jobb. Det kan också vara en tillgång att tillfälligt få in en person med nya fräscha idéer på arbetsplatsen.
Du får balans i livet.
Du får en hälsosam distans till jobbet. En medarbetare med arbetsliv och privatliv gör en bättre insats.
Du blir extra stresstålig.
Ytterst få händelser får dig ur balans när du levt med barn hela dagarna. Vad är väl ett jobbigt möte jämfört med kräkande barn i snöstorm på E4-an?
Du får gratis kompetensutveckling.
Inga kurser slår den fortbildning ett litet barn kan ge dig. Du blir bättre på att lyssna, leva dig in i andras situation, sätta dig själv åt sidan och göra många saker samtidigt.
Du kommer att älska ditt jobb (ännu mer).
Att ta hand om småbarn är en utmaning som slår de flesta arbetsuppgifter. Efter detta är det inte längre någon större ansträngning att jobba.
Du blir en mästare på att improvisera.
Kolikskrik hela nyårsafton, so what? När du får barn rasar idealbilderna av världen samman. Du lär dig acceptera verkligheten och göra det bästa av den.
Du blir en fullfjädrad diplomat.
Meningsmotsättningar med ett litet barn är bra mycket svårare att lösa än de flesta konflikter på jobbet. Det är diplomati på högsta nivå.
Du kommer närmare barnets mamma.
Ni delar erfarenheten och ansvaret med varandra.
Ditt barn behöver dig.
Du är barnets förälder i lika hög grad som mamman. Att ha två föräldrar som kan hjälpas åt också med den praktiska skötseln ger barnet en extra trygghet.
Du behöver lära känna ditt barn.
Den djupaste kontakten mellan föräldrar och barn knyts den första tiden, när barnet är litet och hjälplöst. Du kan inte ta igen den tiden efteråt.
Du tränar upp din pappainstinkt.
Genom att ensam ta hand om babyn blir du lyhörd för dess behov, lär dig känna igen signaler och får en nära kontakt med ditt barn. Det ökar självförtroendet som förälder.
Du får barnets förtroende.
Frånvarande pappor blir gärna andrahandsfigurer hemma. Det är mamma som gäller. Visar du att du kan ta hand om barnet, går barnet också till dig med sina bekymmer och glädjeämnen.
Du får vara med när barnet utvecklas.
Och slipper höra om det i andra hand. Varje dag händer det något nytt.
Du har roligt.
Att ta hand om små barn ställer stora krav men ger oerhört mycket tillbaka. Du kommer att känna dig uppskattad och älskad som aldrig förr.
Du slipper ångra dig.
Att du aldrig tog den enastående chansen att få en djup, nära och varaktig kontakt med ditt barn från början.
“Se upp med att dela på föräldraledigheten tjejer, den ledigheten kommer aldrig igen.”
Nu har jag tappat bort länken men det var någon som postat den kommentaren till en artikel om jämställdhet, föräldraledighet och hur mammor och pappor delar upp den. En rätt bra artikel för övrigt, har för mig den var i svd. Den var då inte på alltombarn.se.
Jag tyckte hur som helst det kändes som en trist inställning, ska inte jag få vara pappaledig för att mamman ska få vara hemma “ledig”?
Jag ska posta länken när jag hittar igen den, tror den blev kvar på jobbet.
Förresten fick vi förklarat varför alltombarn bara handlar om mammor, Petra mailade dem och frågade och svaret hon fick var att deras målgrupp är kvinnor/mammor! Inte konstigt att jag kände mig lite bortkommen då när de inte är intresserade av män/pappor där.
Jan vill bli pappa. Känns lite läskigt, fast mest coolt. Är jag verkligen stor nog att bli pappa? Jag menar, det var väl inte så länge sen jag själv sprang runt i vallstabyn och var sådär allmänt barn.
Ja bloggen då? Jo nu var det som så att efter att ha insett att jag ville bli pappa så började jag naturligvis frenetiskt söka information om hur det är att bli förälder. Tyvärr finns det tydligen inga män och särskilt inga pappor om man ska tro alltombarn.se och gänget, i alla fall inte hos dem. Där finns bara mammor.
Lite tråkigt tyckte jag förstås, som rätt uppenbart inte kan bli mamma (i egenskap av varandes man). Jag tillhör ju liksom inte målgruppen, det framgår ganska tydligt tycker jag.
Nå, jag gnällde lite på sambon, muttrade över alltets likgiltighet och ointresse av män i allmänhet och pappor i synnerhet. Sambon förespråkade klarsynt mindre-snack-mer-verkstad så nu sitter jag här!
Fotnot: Nu finns det ju trots allt andra sajter än ovan nämnda, planetdad till exempel.
Följ på Bloglovin
